Jo då så att….

Nu inleder jag detta inlägg med att klappa mig själv på axeln 🤪!

Denna vecka har jag fått tillbaka glädjen i träningen. Det känns längre inte som ett ok eller för den delen ett nödvändigt ont, tvärtom!

Men visst är det fortfarande jobbigt, visst gör det stundtals sjukt ont. Men ni vet sådär härligt ont när man andas tungt som att en blåval “gränslat” bröstkorgen!

När mjölksyran sipprar ut genom tårkanalen likt plutonium.

Nu har jag landat i en av mina fåtöljer med benen i högläge ätandes fruktsallad. Inte nog med det jag har även skärpt till kosten så Life is 🤘🏻

Det är sedan gammalt!!!

Nu ska jag färdigställa morgondagens seminarier och mysa med kidsen!

Ta nu väl hand om er och varandra/// Mats

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *