Senapsincidenten

Jag har dragit mig för att berätta denhär historien. Men nåväl, den kanske roar någon iaf. Det är för någon helg sedan, Kalmar HK hade dubbelmatch – dvs både damerna & herrarna spelade, jag var lite bakfull och sliten och kände mest fuck it, jag vill ha korv, levfa life, ja ni vet. När man käkar kåååv måste man alltid ha Johnnys sötstarka senap, den är helt awesome. Problemet var dock att det var inte så mycket kvar i flaskan.

Jag stänger locket, trycker till det och börjar skaka det. Ingenting kommer ut. Stänger igen och skakar till det ytterligare lite hårdare – sådär att man slänger armen bakåt förbi höften för att verkligen, verkligen få ut det sista ur flaskan (smålandsnålhetsyndromet). Då säger hon i kiosken lite försynt att jag spillde lite. Tittar på bänken, ser ingenting och tittar upp oförstående på henne igen. “Bakom dig”, säger hon då. Tittar på golvet under mig och strax bakom. Ingenting. Varpå hon säger “längre bak, på stolen”.

Då är hela stoljäveln inklusive bordet totalt nerstänkt av senapsstänk. Det värsta av allt är att där sitter en stackars tjej och kämpar för livet (ser det ut som) för att undkomma mina senapsattacker. “OJ” är det enda jag får ur mig. Oj! Tafatta jävel, det här är ju kris, totalt bortgjord – ridå! Inte ens ett dåligt skämt får jag ur mig. Lyckas åtminstone fråga den stackars tjejen om hon fick något på sig. Hon hade klarat sig – puh! Bara torka upp efter sig – le – gå därifrån.

Utmanade faktiskt ödet senare, hungern eller mitt sjuka sinne slog till, och ville ha en kåååv till. Varpå samma personal i kiosken säger “ah vi har ju avstängning här runt bordet nu efter dig”. “HA, ahh det är nog bäst”, tokröd i ansiktet – ridå, igen! Spelade safe denna gången, slotts original – inte ens god men jag fick börja bygga upp mitt stukade självförtroende igen.

// #baragort

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *